It must be hard to be a skate-pro...
Idag har jag haft besök av min kära syster med hennes tre barn. Himla kul må jag säga. Vi började med lite fika här hemma och sedan begav vi oss ner mot Stora Torget och lite skridskoåkning. De är riktig hejare på att åka de små liven. "Dom åker som demoner" som min pappa hade sagt. Allt från flygplanet till baklänges till att kunna bromsa övades och det saknas då inget intresse för detta intresse. Lillkillen är verkligen lik en lillebror vi har. Verkligen.
I söndags var jag på besök i U-port och det var lika trevligt som vanligt! Vi fikade himla länge, satt en stund på klipporna och tänkte på livet och sedan avslutades besöket med en liten tillbaka-blick till i höstas. Inga fel där inte!
Jag har pratat om det förut, men jag säger det igen. Tiden går alldelles för fort. Det är nu två år sedan vi kom hem från USA. Två år sedan vi slutade leva det ljuva livet. Två år sedan jag sa hejdå till en människa som är kass. Två år sedan vi gjorde vad vi ville och njöt av varje sekund. För vi visste att vi skulle komma hem igen. Lika skrämmande som det var då, är det nu att tänka tillbaka på det som var. Jag ångrar inte en sekund, men jag har aldrig känt mig så illa. Grejen är att det inte ens var jag som var illa, utan det var hon. Hon jagar mig fortfarande i drömmarna ibland, senast förra veckan. Varje gång jag vaknar andas jag ut av lättnad. Lättnad att det enbart var en dröm.
Jag har haft det himla bra sedan jag kom hem, beroende på olika saker, men mestadels är det för att jag började skolan och för att jag fick himla bra vänner. Det är tack vare dem jag går dit. Bäste-gänget helt enklet. En del av oss var på hockey igår för övrigt. Väldigt spontant och väldigt trevligt. Jag älskar att gå på hockey. Fast om man jämför var det ju ingen riktigt hockey jag va på igår, för det fanns ju inga indiander på tröjorna. Fick dock reda på av en inbiten vän att nummer 23 och nummer 29 var utlånde av den riktiga klubben och vad vore den lilla kluben utan dem? Inte mycket kan jag lova.
Jag är glad att man har empati. För när man inte har så mycket själv är det tur att man kan vara glad för andra och leva på deras lycka. För det är vad de har just nu, ren och skär lycka.
"Det är ju kul när det går bra för andra" för att citera the one and only Björn när han pratar om sin förebild på russinpaketet. And I totaly agree.
// ... -I wrote on 21 t-shirts this weekend.
-Oohh, holy jesus.
I söndags var jag på besök i U-port och det var lika trevligt som vanligt! Vi fikade himla länge, satt en stund på klipporna och tänkte på livet och sedan avslutades besöket med en liten tillbaka-blick till i höstas. Inga fel där inte!
Jag har pratat om det förut, men jag säger det igen. Tiden går alldelles för fort. Det är nu två år sedan vi kom hem från USA. Två år sedan vi slutade leva det ljuva livet. Två år sedan jag sa hejdå till en människa som är kass. Två år sedan vi gjorde vad vi ville och njöt av varje sekund. För vi visste att vi skulle komma hem igen. Lika skrämmande som det var då, är det nu att tänka tillbaka på det som var. Jag ångrar inte en sekund, men jag har aldrig känt mig så illa. Grejen är att det inte ens var jag som var illa, utan det var hon. Hon jagar mig fortfarande i drömmarna ibland, senast förra veckan. Varje gång jag vaknar andas jag ut av lättnad. Lättnad att det enbart var en dröm.
Jag har haft det himla bra sedan jag kom hem, beroende på olika saker, men mestadels är det för att jag började skolan och för att jag fick himla bra vänner. Det är tack vare dem jag går dit. Bäste-gänget helt enklet. En del av oss var på hockey igår för övrigt. Väldigt spontant och väldigt trevligt. Jag älskar att gå på hockey. Fast om man jämför var det ju ingen riktigt hockey jag va på igår, för det fanns ju inga indiander på tröjorna. Fick dock reda på av en inbiten vän att nummer 23 och nummer 29 var utlånde av den riktiga klubben och vad vore den lilla kluben utan dem? Inte mycket kan jag lova.
Jag är glad att man har empati. För när man inte har så mycket själv är det tur att man kan vara glad för andra och leva på deras lycka. För det är vad de har just nu, ren och skär lycka.
"Det är ju kul när det går bra för andra" för att citera the one and only Björn när han pratar om sin förebild på russinpaketet. And I totaly agree.
// ... -I wrote on 21 t-shirts this weekend.
-Oohh, holy jesus.
Kommentarer
Postat av: Storasyster
Tusen tack för igår! M somnade såklart i bilen... men så fort hon vaknade började hon prata om torsdagens äventyr. Nu har resväskan flyttats till nedervåningen, närmare dörren... så att hon inte skall glömma den :-)
xoxo
Trackback
