lisakaninteblienboll

Okej, Kenny Starfighter. Behöver jag säga mer? Jag älskade serien när den gick och filmen har jag nu sett två gånger på mindre än ett dygn. Han är bra rolig. Att dessutom the love of my life är med gör ju inte filmen sämre. Han visar sig inte så mycket, men han finns där i bakgrunden.

I lördags var jag på bröllop. En helt galen känsla, att de nu är gifta för all framtid. Så långt bort man kan komma typ, från mitt nuvarande liv, men en dag hoppas jag också på att få uppleva en sådan dag. Det var vackert och man fick en hel del tankar. Olof har dessutom lovat att sjunga på mitt bröllop, vilket jag ser fram emot. Jag hopaps även att mina andra syskon anstränger sig och hittar på något skoj. På min systers bröllop spelade jag fiol och på brorsans visade jag och syrran ett bildspel så lite payback är jag allt värd då dagen är inne!

Jag har förövrigt fått tillbaka min klocka men tappat bort mitt förnuft och logiska förmåga att förstå vad som händer och sker just nu. Ingenting förvånar längre. Ingenting.

Melker berikade vår lördgasnatt/söndag-dag med ett ex antal skratt och mycket som vi kan minnas när vi är i Spanien. Han somnade som en kung. Jag och Alexandra trivdes och skrattade åt honom när han somnat. Eller, snarare med honom. Lunch i söndags på bakgården med Lotta var mycket gott. Idag var Olof Emma och jag på Lager 157. Vi avslutade dagen med glass till lunch. Det var typ asnoice.

Ikväll ska jag spela match. Lite beroende på hur mycket speltid det blir tänker jag ta tjuren i hornen och det kan hända att det är sista gången jag tar på mig matchkläder. Sorgligt, ja. Tomhet, ja. Saknad, extrem. Nödvändigt? Helt klart.

// Ischlo-pischlo.