lisakaninteblienboll

Jag vill börja med att länka till favvon nummer ett. Life is a bitch, but I think I fell in love...

Det har varit en härlig vecka i många avseenden. Alexandra har bott hos oss i tre dagar. Vi har haft pjamasparty, Greys-mys och en utgång som är en aningen dimmig. Men vad gör det? Vi gick all in, så att säga....

Idag har jag varit på besök i den trevliga staden Ulricehamn. Det vankades student och hela staden var ute. Jag har alltid tyckt att Boråsare är Partille-Johnnys, men jag har fel. Ulricehamnare är Partille-Johnnys. Ut i fingerspetsarna. Alla ser likadana ut och frisyren är faschinerande. Sen har vi även upptäckt att det nyaste är vita solglasögon. Man lär sig något nytt varje dag. Det hanns även med en päron-milkshake i solen med Ninnie och lite tittande på balen som var i Borås. Det har kort och gott varit en lyckad dag!

// "Livet är för kort för att inte vara inne...." Ehh?

Just nu snurrar det väldans fort. Samtidigt som det är så underbart kul och jag inte vill att det ska ta slut, så önskar jag att karusellen bara kunde stanna upp och släppa på några nya åkare, så vi som redan sitter där kan få andas lite.

Helgen var en livlig sådan. Det var jobb, fotboll, utgång, äventyr och mycket mycket trevligt umgänge, som vanligt, och det gynnade oss alla! Vi fick bäste-iden i lördagsnatt och jag tackar little a för detta! Det gjorde det hela mycket mer spännande. Sedan vår gårdagen en kväll för sig, med allt från 3 cheese-burgare till överaskningsbesök från vår sida. Det var himla kul! Mer sånt åt folket!

Idag har jag tittat på lite fotboll, dels mina kära vänner men också min kära lillebror. Det var kul, båda delarna. Fast på olika sätt. På ena stället kände jag mig mer bekväm än det andra, jag undrar om den känslan någonsin kommer gå ur?

Imorgon blir det sushi och förhoppningsvis pjamasparty! Iallafall för alla utom Dunken, för hon har visst annat för sig....

// Jag är nog sveriges töntigaste, för jag har Björn Gustavsson-tema på min mobil... But I'm proud of it!

Min blogg lever sådär mycket nu för tiden. Inte för att jag inte har tid utan för att jag glömmer.

Igår var veckans torsdag, fast det var mer som en lördag på XoY, vilket vi inte gillar lika mycket men det funkar. Dansa får vi ju iallafall. Det var preparty hemma hos mig och det spelades spel och lektes lekar, som vanligt när vi mogna pedagoger är i farten. Det är inte för inte som vi alla blir pedagoger. Skolan är förövrigt väldigt snart slut. Det är inte ens kul att vi ska ha sommarlov för det betyder att vi alla splittras och inte träffar varandra på flera månader. Usch, jag vill inte ens tänka på det.

Jag kan tycka att det där med att ignorera folk är ganska intressant. Ena stunden tror man att man faktiskt kanske betyder något. Men nästa gång existerar man inte. Det som gör en mest besviken tror jag är att man har förväntningar.  Men det värsta av allt är att man borde ha lärt sig vid det här laget, att förväntningar är inget att ha. Man blir bara besviken, gång på gång på gång. Varför hoppas på något man vet inte är ens värt att hoppas på? Igår hoppades vi alla på olika. Men ingen av oss fick våra förväntningar uppfyllda. Vi blev arga. Men ärligt, vad hjälper det att bli arg? För vi vet ju,  innerst inne, att vi aldrig skulle ha hoppats från början. Jag. Hatar. Det.

Ikväll ska jag passa barn, tre stycken små liv. Tre liv som ska äta samtigt, bada samtidigt och läggas samtidigt. Det ska bli kul att känna på hur framtiden kommer bli. FAN. Nu hoppas jag igen. Det där hoppet alltså....

// "Nej tyvärr, vattnet är slut. Vill du dricka något annat?"

Måndagen har försvunnit och helt plötsligt var det bara en dag kvar i skolan denna veckan. Både skönt och inte skönt. Jag har inget att göra om det inte är skola. haha, nu låter det verkligen som om att jag inte har något liv what soo ever, men det har jag. jag tycker bara det är tråkigt att inte ha något vettigt att göra på dagarna. Men som tur är har jag en räddande ängel som skall vara hos mig ons-fredag. Då slipper man vara själv iallafall.

Helgen spenderades på lite olika ställen, dels på jobbet. Dels på torget och fÄst i Bollebygd. Dels i föreningsgården i Rävlanda och dels i Lilla Edet. Alltihopa var helt okej. Det gäller att vigda sina vyer ibland och testa sådant man inte testar allt för ofta annars.

Jag skar mig för övringt på en burk i lördagskväll, jag blödde som få. Det gick igenom tre påster. Inte kul.

Nu är alexandra på konsert i Scandinavium. Jag hoppas att hon har kul. Fast vem skulle inte ha det när man ska få höra en av de bästa låtarna ever live.
 
Sen är jag ännu en gång tillbaka i ett stadie där man undrar massa. Helt i onödan. Det svider dock lite väl mycket för att bara ge upp. Jag vill inte ge upp. Men ibland får man väl helt enkelt inse. Att man måste. Ge upp.

Jag är i skrivande stund i Bolle, så det ska bli promenad med syrran. Jag har saknat henne. Först tänkte jag bara gå en sväng med lillemannen men han hade redan fått dagens runda, och att få gå en promenad med sis är verkligen inte fy skam det heller. Det ska bli kul!

// "Hört talas om uttrycket: Bryt ihop och kom igen?" Ärligt talat, va fan kom det ifrån?

Jag ÄLSKAR igår och idag. Jag älskar alla dagar denna veckan. I måndags var det IFK-klacken bland en del galna personer. I tisdags var det en helfestlig eftermiddag på Hässle, där jag färgade håret. Denise var frisören och dagen till ära hade hon på sig en tröja som hon stolt bär. Det var en tröja det stod: Teknikåttan på. Nyfiken som jag är frågade jag vad teknikåttan är för något? Hon svarade att hon var med i en tävling och vann, för hon var bäst i klassen på teknik. Då ställer jag föjdfrågan, med stoor förvånning:
"- Va du bra i skolan?"
"- Ehh, ja".
Då kommer min smartaste kommentar någonsin.
"- På vad?" 
"- Allt, jag var bäst i klassen i alla ämnen".  
"- Oj, det trodde inte jag."
Så snäll kompis är jag. tur att hon gillar mig ändå. 

På onsdagskvällen spelade jag match och jag var både bra och dålig. Det var helt och hållet mitt fel att vi förlorade, men jag var förvånansvart nöjd efter matchen ändå. Jag gick fram till min tränare, tog honom i hand och bad om ursäkt. Han verkade inte hata mig. Just då iallafall. 

Torsdags var en himla soft dag, skola, långlunch, kidnappning av Justine av mig och A. Vi gjorde lasange, tittade på film och somna, Sedan blev det preparty på Hässle vilket var mycket trevligt. Det var en kväll med väldigt många sanningar. Sånt man dagen efter tänker "Nej, men jag sa nog inte det igår."  När sanningen är att man sa precis det där man inte borde. Men när man är omringad av en bästa så spelar det ingen roll. Kvällen dansades bort och en trevlig promenad hem blev det med. Det är väldans bra med torsdagar och eftersom vi gick hem igår så kostade kvällen oss inte en krona. Me likey.

Idag blev det väckning av Dunise halv elva. De ville komma på brunchen, som vi bestämmde under prepartyt att vi skulle ha. De som var hurtiga och ute gick fick gå förbi City och köpa massa goa grejer. Det blev frallor, melon, potatis-sallad och ett himla trevligt sällskap. Vi älskart! Men sedan hände nog något utav de roligaste som hänt på länge.

Det hela började med att Densie ville spela en kompis ett litet spratt, genom att lura henne att hon var med i postkodmiljonären. Våra tankar började spinna vidare och det hela slutade i en busringning som tog priset. Vi kom på att man kan lura folk att man ska göra en SIFO-undersökning. Vi skrev ihop några frågor. Detta är resultatet:

- Hej jag heter Ida och ringer från SIFO. Jag undrar om jag skulle kunna få ställa några frågor?
- Okej, va bra, då börjar vi.
- Är du man eller kvinna?
- Hur gammal är du?
- Vilket landskap bor du i?
- Har du några husdjur?
- Hur många timmar per dag brukar du titta på tv?
- Tittar du på porrkanaler regelbundet?
- Vilken kanal brukar du titta mest på?
- Bor du själv?
- Ingår gruppsex i din vardag?
- Har du någon gång betalat för sex? Isf, hur mycket?
- Om du hade haft en katt, vad skulle den då heta?

Efter detta bröt vi oftast ihop och avslutade samtalet. Det roliga är att folk går på det. På riktigt. Ojoj, vad kul vi hade. Man kan ju verkligen undra hur "gamla" vi är..... Men herregud va kul det var. Vi vek oss av skratt. "Ida" ska ha en eloge för att ha lyckats hålla sig för skratt. Folks svar vaierade, en tyckte tillexempel att det var sjukt när vi frågade hur mycket personen tittar på tv. En av personerna hade en katt. Ändå frågade vi frågan "Om du hade en katt, vad skulle den då heta?" Nisse, svarade personen.

//Jag har lät mig två saker iallafall. Jag ska aldrig ställa upp i en SIFO-undersökning. Och busringningar är underskattade.