Room-8s
Vi var i skolan idag och köpte våra spanskaböcker. Den boken kommer numera vara min bibel och jag ska banne mig visa Johan och Olof att jag kan prata såå bra spanska när vi komemr hem. De har diverse tvivel om detta, men de ska nog allt få se....
Det är nog inte varmt här! WOW vad vi svettas. Bara så ni vet... =)
Vi träffade förövrigt Hanna och Maja i dag på skolan, för en liten liten sekund känndes det nästan som om vi var i Sverige. Det var en bra känsla.
Igår var det söndag. Det märktes kan man säga. Eftersom vi inte visste att vi numera bor i ett land där INGENTING är öppet på söndagar, hade vi ingen mat hemma. Så igår levde vi på luft. Vi åt ingenting. Vet inte riktigt hur det gick till men vi överlevde det och idag har vi handlat. En av killarna skall laga en surprise-dinner till oss ikväll, det ska bli himla spännande.
Den belgiske killen är förövrigt värsta hackern, så han får stå för att få internet i lägenheten o.s.v. I helgen har jag äntligen lärt mig hur man laddar ner, och idag så fick jag vissa kanaler att byta sitt tal till Engelska. Alexandra tittade på mig med stora ögon och sa: woow, hur gjorde du det? Shit, Fredric kan ju göra dig till världens hacker... Yes, hacker I will be! Haha
// Vi har Oreos doppade i vit choklad hemma. Precis så gott som det låter!
Som en viss Mr.Ivy hade sagt...
-Vi har med en egen lägenhet.
-Jaså, vart då?
- I Spanien...
// LOVELY
Idag lackar vi flera gånger
Fredagskväll och vi sitter på vårat hostel och är nästan glada för att vi har tak över huvudet. Igår kom vi till Huelva, efter en extremt varm dag i Sevilla där vi dumt nog nästan försökte trotsa siestan. Vi tyckte igår när vi kom hit att det hade varit en jobbig dag, men oj va vi gick bet där.
Idag vaknade vi, åt frukost och tänkte för oss själva att denna dagen skulle kunna bli en bra och spännande dag med mycket upptäckter. Så skulle man kunna se vår dag, om man orkade vara positiv. Det hela började med att de i detta land inte har hört talas om det här nya med skyltar för att underlätta för människor som inte hittar. Efter ett ex antal frågningar kom vi äntligen fram till ett informationsmöte. Efter mötet skulle vi få hjälp med att hitta boende. Vi tror inte att de har hört talas om det här med hjälp heller. Det vi fick var tre inbokade lägenhetsvisningar med hyresvärdar som inte kan ett enda ord engelska, och en karta. Klockan var ca: 12 nu och vi tänkte att det kanske var bäst att ta sig in till stan för att se hur lägenheterna verkade. Det började nu bli varmt. Vi gick, vi gick och vi gick. Hittade alla tre lägenheterna och vi tänkte SHIT vad vi ska vara lyckliga i Sverige. Nu var klockan 14 ungefär och vi tänkte mindre glada tankar. Värmen började bli outhärdlig nu och vi hittade, efter lite kartläsning och gående såklart, ett shoppingcenter. Vi gick raka vägen till restaurangen och beställde god mat. Vi tänkte att vi kunde ju gå ut och titta lite mer på staden när vi ändå var i närheten. Men OJ vad vi skulle suttit kvar. Det är inte för inte, som inte EN ENDA spanjor är ute mellan 15-18. Seriöst, kan ha varit en utav de varmaste dagarna vi varit med om. Någonsin. Vi blev inte direkt positivt överraskade av vad vi såg i den delen av staden vi hittade så vi gick tillbaka till shoppingcentret. Där satte vi oss i en soffa och typ dog i en timma. Kan ha varit den bästa vilningen idag. Denna soffa stod för övrigt i sko-avdelningen och efter ca 40 minuters stirrande på ingenting fick jag för mig att testa fula skor. Vi har nu gjort en tävling och det gäller för er alla att rösta på de par skor ni tycker jag passar bäst i. Jag har nämligen lovat Pixie att de skor som vinner omröstningen skall inhandlas.
Nu till lägenheterna. Den första var ett hus kan man säga. Det skulle behövas 4 stycken hyrestagare sammanlagt för att funka. Eftersom INGEN i detta land kan ETT ORD på engelska, hade vi turen att få hjälp av en tysk kille när vi besökte detta hus. Han var till mycket stor hjälp. Vi gillade hust skartp men det blir nog inte detta. Nummer två var hos en tjej som jobbar på skolan, men OJ vad vi inte ville bo här. Det var mest utsidan som inte gav insidan en chans, men insidan gav inte heller utsidan någon glans om ni förstår. Vi tittade mycket snabbt här och tänkte att våra mammor inte hade gillat detta ställe... Haha. Ställe nummer tre hoppades vi nu väldigt mycket på. Det skall även tilläggas att klockan nu var 20. Vi kommer in, tanten kan självklart bara spanska, pratar på med oss som om vi förstod fast vi hela tiden sa att vi inte förstod. Hon ringer tillslut sin syster som kan lite engelska och vi kommer fram till att vi gillar ställlet men måste hitta två till som kan bo där annars får vi inte hyra den.
Vi vandrar nu hemmåt efter 12 timmar på vandrande fot. Vi har använt min karta så mycket att den gått sönder. Vi har lärt oss massor utan att veta om det och vi har såå ont i våra fötter att ni inte kan förstå. Vi är även väldigt förundare över hur otrevliga spanjorerna är. Och hur dåligt hjälpta vi blivit av skolan. Det första vi skall göra måndag-morgon är att kräva så mycket hjälp tills vi blir nöjda. Fram tills dess skall vi spara våra få krafter vi har kvar och det kan bli ett besök på stranden.
// "Det är kul när det går bra för andra" som Björn Gustavsson hade sagt.
Some picks
Ett litet urval av vad vi sett idag. Katedralen kan ju vara bland det häftigaste vi skådat. Varmt har det varit på eftermiddagen och frappen på starbucks var sjukt god. Klädtillgångarna i affärerna är det verkligen inte att klaga på och middagen ikväll ser vi redan fram emot.
// Opening hours 9.30-14. 17.30-21. Siesta är faktiskt rätt gött.
Big L and Little a...
Nu är vi på hotellet och socialiserar med er där hemma. Vi har köpt lite nötter, chips och vatten som vi tänkte leva på tills frukosten imorgon. Det går ingen nöd på oss kan vi lova.
Läs mer här om vad vi gjort idag.
// living in Spain.
Vi lär leva länge
From the begining: Vi drar hem till Malin och Daniel där Sara och Oscar också är, verkligen helt underbart kul att träffas igen. Det kändes nästan som vi aldrig varit borta ifrån varandra. Vi tittade på den sjukt snabba Bolt, vi dömde ut EmmaGreen redan innan hon hoppat och vi pratade lite till om Bolt. Som förövrigt springer 10 meter på 1 sekund. Hans steg är 2.40 åt gången, han tar alltså tre steg för att komma 10 meter. Alltså tre steg på 1 sekund. Du förstår nog själv hur sjukt det är. Jag och Daniel pratade även om hur långt han hade kunnat hoppa om han hoppade längdhopp eller tresteg. Förmodligen aaslångt. Vi satt på balkongen, vi dansa som vanligt när alla andra satt i soffan och vi hade en himla trevlig tid! Sedan gick vi till staden. Vimmel besöktes och där träffade vi känt folk! Haha, mm, just det. Känt folk.... Gänget blev mindre under kvällens gång och tillslut var det bara de tre musketörerna kvar. Vi tänkte besöka Tonic men kom aldrig dit eftersom när vi gick förbi Swing såg härliga människor. Han som inte är okej bl.a. Han är överallt. Sedan försökte vi komma in på Swing. Jag och Pixie har varit emot detta ställe heela våren. Men igår tänkte vi, "okej vi kanske kan göra det då så Holly blir glad." Nää, men för då kom vi inte in. Vi kom seriöst INTE IN på Swing. Det är ju ett såå stort garv på den. Holly träffade D och vi träffade ett gäng killar. Frågade hur gamla de var. Vi började gissningsleken och de var visst födda 91. Vi lämnade ganska fort. Tillslut slocknade vi hemma i Hollys stora underbara säng. Med ett stort leende på läpparna, för hela vägen hem fnittrade vi sönder. För som alla vet, så luktar ju Pixie häst... Idag på förmiddagen hände det spektakulära saker och oj vad nervösa vi blev. Vi både dog, levde mer än någonsin, förundrades, skämdes, skrattade och lipade. Självklart var det Pixie som stod för lipandet. För ovanlighetens skull...
Imorgon hoppas vi på en lika kul tillställning och det blir det nog för då tillkommer det folk som förhöjer stämmningen. Först ska släktträff klaras av. På söndag är det jobb, fotboll, hejdå-sägning, kanske att man ska börja packa? Shit, det drar ihop sig nu. Säga hejdå till folk? Inte vara hemma på flera månader? Inte besöka XoY? Fast nej, det är fortfarande orealistiskt. Och kommer nog så vara tills vi är hemma igen. Just nu ser jag grymt mycket fram emot när vi skall unna oss i Sevilla.
// För vi skrattar oss lyckliga.
@
Okej, it sounds dramatic. Men det är det också.
På tisdag lämnar vi landet. Tacka gud för det. Först ska vi ha en helg som kan bjuda på diverse olika roliga saker. Förhoppningar som antagligen kommer krossas, en hel del dans och en hel del snack. Om jävel-jäveln.
// Ett gäng @:an. Synd bara att vi älskar dem. Kort och gott. Älskar dem.
The real deal
I fredags var det en himla trevlig tillställning hemma hos Hanna som gynnade alla inblandade. Kvällen avlutades i smögen och stället vi älskar typ såå lite. Här hände både det ena och det andra. En av oss verkar ha fattat tycke för en kille som är himla söt men också himla mycket mindre... Men vad gör det? En av oss blev lite lack med och lackade ur fleera gånger kan man säga och gav en gubbe vad han tålde. Heja Pixie!
I lördags ordnade Maria lite middag och det var jättemysigt. Hemmagjord pizza och trevligt sällskap, kan knappast bli bättre. Sedan dansade vi litegrann på Harrys innan vi dog av värmeslag. Där träffade vi lite folk, Borås är verkligen förlitet snart. Jag och Linda åkte bussen hem och där satt Bollebygds farligaste kille och det var bra nära att han startade något väldigt onödigt. Den killen är inte att leka med alltså. Jag och Linda pratade lite om honom. Jag konstaterade att typ det enda jag vet om honom, är att han är dum i huvudet. Jag vet inget om hans föräldrar, om han har syskon, vart i Bollebygd han bor. Jag vet bara att han ska man akta sig för. Ingen bra prognos för honom, kan man säga... Haha.
//Jag saknar b-town så att det gör ont. We love B-town. Forever. It's the real deal so to speak.
En liten tanke bara
Konstigt att det verkar som så, att det är på detta sätt som vissa folk fungerar. Andra fungerar såhär:
En gång är ingen gång. Tio är lika med noll. Samvetet har dock tappats någongång på vägen och shiit vad oklart det blev helt plötsligt.
Vad folk inte har är att bete sig illa och vara elaka med mening. Då får man skylla sig själv om man end up alone.
// Jumpstyle is the shit.
Bollie bollie
I lördags var jag på bröllop. En helt galen känsla, att de nu är gifta för all framtid. Så långt bort man kan komma typ, från mitt nuvarande liv, men en dag hoppas jag också på att få uppleva en sådan dag. Det var vackert och man fick en hel del tankar. Olof har dessutom lovat att sjunga på mitt bröllop, vilket jag ser fram emot. Jag hopaps även att mina andra syskon anstränger sig och hittar på något skoj. På min systers bröllop spelade jag fiol och på brorsans visade jag och syrran ett bildspel så lite payback är jag allt värd då dagen är inne!
Jag har förövrigt fått tillbaka min klocka men tappat bort mitt förnuft och logiska förmåga att förstå vad som händer och sker just nu. Ingenting förvånar längre. Ingenting.
Melker berikade vår lördgasnatt/söndag-dag med ett ex antal skratt och mycket som vi kan minnas när vi är i Spanien. Han somnade som en kung. Jag och Alexandra trivdes och skrattade åt honom när han somnat. Eller, snarare med honom. Lunch i söndags på bakgården med Lotta var mycket gott. Idag var Olof Emma och jag på Lager 157. Vi avslutade dagen med glass till lunch. Det var typ asnoice.
Ikväll ska jag spela match. Lite beroende på hur mycket speltid det blir tänker jag ta tjuren i hornen och det kan hända att det är sista gången jag tar på mig matchkläder. Sorgligt, ja. Tomhet, ja. Saknad, extrem. Nödvändigt? Helt klart.
// Ischlo-pischlo.
And she did it again!
Ärligt talat. Två minuter och våra batterier var fulla för ett tag framöver. Jag hade nästan ställt in mig på att batteriet aldrig mer skulle bli fullt. Men två minuters laddning räckte. Mer än varken du, jag, dom, alla någonsin kan känna.
Två dagar kvar att jobba och sedan är det semester. 20 dagar kvar tills vi åker. Overkligt.
Igår såg jag, little a och Lotta på Saw 2. Sjukt bra filmer, de där Saw-filmerna. Okej att de visar sitt budskap på ett makabert och brutalt sätt, men oj vad de är bra.
// Det är typ aasnoice. Living the dream...
Saturday night LIVE
"Kommer ni upp imorgon?"
"Vad ska ni göra i Borås?"
"Finns Pixie på riktigt?"
"Varför kan ni inte vända och komma hit då?"
"Vad gör ni? Är ni på väg till Borås? Varför då?"
Shit, tillslut slutade människan ringa och somna förmodligen väldigt gott.
Just nu är little a på U2 och jag och Linda ska snart åka ner till Göteborg för att känna lite på stämningen. Först kanske jag ska ta i princip död på mig själv genom ett besök. Men jag vet inte, typ en kvart kommer ju räcka. Sedan ska jag vara lite jobbig med, men vill man ha något här i livet får man banne mig kämpa för det med. Borås skall besökas och imorgon väntar jobb och fotbollsträning.
// Behöver du en personlig GPS? Call me, 08-own-GPS-365.